M/S Eckerö

Idag har denna trötta dekadenta brud åkt båt framochtillbaka för att vara i Stockholm i två timmar. Där hämtade jag ut ett paket från Weekday och slängde lönen på en flott biker jacket. Inte heller att förglömma det blaskiga kaffet på M/S Eckerö som jag dricker i realtid. Det var väl värt dagstripen.jeans from acne studios. turtleneck from cos. hair unbrushed, sleepy eyes. 

A cup of bad conscience

Jag är dålig på att snacka här, jag vet, förlåt. Det kommer en dag när jag kan ta det här på allvar igen, tror jag, jag höll ju på mycket förut. Hur pretentiös det än må låta är det här sanningen: jag vet inte var jag är i min kreativa process, vet inte vad jag vill förmedla. Och då är det tryggare att hålla sig till anteckningarna i skrivbordslådan, eller förlåt, de hamnar i mobilen oftast faktiskt (jag har inga skrivbordslådor). Så nu väntar jag, på att intentionen ska hitta tillbaka till mig eller på att jag hittar intentionen.

Jag har mycket bollar i luften ändå. Jag ska prata skrivande på Mariehamns Litteraturdagar i år (igen!) med Norah och Alexandra, två duktiga och drivna vänner, är mycket stolt och glad över att få dela sammanhang med dem. Jag jobbar på festivalen när jag hinner och har tid, det är så roligt att bygga, jag hoppas det blir makalöst. Jag blev intervjuad i måndags faktiskt av Karin, om skrivande och upptäckarlusta, inspiration och självkritik och situationen i världen. Jag och Karin hade ett mycket fint samtal över två koppar kaffe (till mig, hon drack inget). Nästa vecka pryder jag ett uppslag i den lokala papperstidningen, känns fint men lite jobbigt, försöker att inte ta mig själv på så stort allvar.

Vill ni ta en titt på vad jag gjort på sistone? En snabbis? Jag kan briefa.

Denna dam, kanske min favoritdam på jorden, fyllde år. Arton hela, den yngsta blev stor. Vi åker till Aten en vecka i maj för att fira, Norah, Anna, Albin och jag. Och en sväng till Kiev också, det känns farligt men kul.

Vi har ölat med Anton och Yohan. Jag gillar Anton och Yohan, Anton kan spå i händer och Yohan gillar musik.

Gott mellis: jag lagade pålägg på silkestofu, en vitlöksklyfta och en kruka basilika. Mixa. Klart. Det äter jag på macka med pesto. Kaffe såklart, det boostar kreativiteten.

Ibland är vi på Arken, the local nightclub. Ibland hänger Marcus med.

 

Bjuder på lite ögongodis. Vem kan motstå dessa damer, undrar.

Translation: I am sorry for the radio silence. I am quite unsure about where I am in the creative process, and therefore I feel safer keeping my notes to myself, rapidly scratched down on a piece of paper or on my cell. But I do have some stuff upcoming. I’m dedicating some time and effort to my baby, the Down by the Sauna-festival, I do love her with all my heart. I will also take part at the local Literature Festival for the second year in a row, but this time I will get to talk about my own writing along with my dearest friends Norah and Alexandra who are so inspiring and who I admire a lot. Last Monday Karin interviewed me for the local newspaper. My face and my thoughts on writing, inspiration, self-criticism, traveling and the current global situation will be decorating the paper next week.

So this is what I’ve been doing recently, briefly: my bestest friend in the world finally turned eighteen. She was the last one but she is also one of the most mature. We will be going to Athens this spring for a week to celebrate – Norah, Anna, Albin and myself – and making a quick stop in Kiev, the home of Ukrainian underground clubbing. I’ve met some friends. Drunk coffee. Danced at the local nightclub which do sucks but which can also be pretty fun from time to time. Eaten lots of vegan goodness, such as the delicious spread above made from silken tofu, one garlic clove and the leaves from one pot of basil. Delicious.