From granny’s wardrobe

Igår hade jag en toppenlördag, jag hann med allt från morgonyoga till öldrickande och jobbsökande.

Så här såg jag ut när jag var på festivalmöte hemma hos Otto och Alexandra annars. Vi håller på och pillar på det här projektet, och just nu är vi bara i planeringsfasen där vi försöker göra upp en budget, boka artister och söka bidrag. Det är extra roligt att göra det en andra gång, nu vet vi hur det fungerar och har möjlighet att experimentera mer. Undrar du hur processen såg ut ifjol, så har jag skrivit ett inlägg om det. Det är förvånansvärt lätt att ordna en egen festival.

Ottos och Alexandras trappuppgång var så jävla gullig så jag bad Alexandra knäppa några bilder på mig i lördagsstassen.

Jag hade på mig: farmors gamla sidenpolo, kostymbyxor från någon gammal H&M-kollektion, skor från Wera, kappa från Urban Outfitters och halsduk från Filippa K.

Under eftermiddagen filade jag på mitt cv och hade ytterligare ett festivalmöte över FaceTime med Ida och Norah, som ska se över årets grafiska profil. Vid sjutiden fick jag nog av produktivitet och åkte på vernissage i ett växthus med Albin och Norah. Vi *minglade* och drack skumpa, som på vilken vernissage som helst liksom. Sedan traskade jag och Norah över till Adde där vi drack öl och rökte cigg till sena timmar. Slut på lördagen!

Translation: Yesterday was a good day, starting with yoga in the morning. In the afternoon I moved on to Otto&Alexandra’s apartment where we had a meeting regarding Down by the Sauna, the festival that me and Otto will be arranging for the second year in a row. I wore my grandmother’s old turtleneck in silk, trousers from H&M, shoes from Wera Stockholm and a scarf from Filippa K.

Later on I worked on my resumé and had another festival meeting regarding the graphic profile. Around 7 PM I grew tired of being *productive and ambitious* and so I went to a vernissage in a greenhouse along with Norah and Albin. The rest of that night was spent with Norah and Adde, drinking beers, smoking cigarettes and talking for hours.

2016 and how it changed me.

Äntligen är den här, den årliga resumén. Jag har skjutit på det här inlägget så mycket jag bara kunnat och tänkte nästan låta bli att skriva det alls. Fast sen har jag ju gjort en resumé varje år i säkert fem år nu, det vore konstigt att inte fortsätta.

Resor.

I maj var jag en vecka på den franska landsbygden med mitt ex. Vi besökte vingårdar, gick flera mil om dagen (så känns det åtminstone) och besökte den gamla klosterstaden Cluny. Det var sjukt intressant för en religionsnörd som jag.

I juni roadtripade jag ner till Danmark/Tyskland med mitt ex, min bästa kompis Ida och hennes dåvarande kille. Vi hade en jättefin vecka. Ska göra en guide någon gång under våren. Satan vad jag älskar de här bilderna på Ida från Skagen förresten. Vi började våra eskapader i Skagen, körde ner till Århus där vi åt billig falafel och gick på museum. Sedan gjorde vi Hamburg på en dag, där vi bl.a. fick besök av en hög tysk mitt i natten som tyckte vårt tält sett fint ut, och åkte vidare till Köpenhamn där vi åt middag med Idas syster som nyligen blivit mamma. Vi avslutade roadtripen i lugnaste Svensson-anda, i Gränna och på Idas farföräldrars stuga utanför Borås. Sill, potatis, vodka och morgondopp, typ.

Åkte till Bryssel två gånger under hösten och hälsade på en vän. Staden behövde två besök för att göra sig rättvisa, men nu känner jag mig ganska mätt på Bryssel för att vara helt ärlig. Där finns megafint nattliv och shopping om ni blir sugna dock.

I slutet av november plankade jag ner till Köpenhamn med Norah, Emma och Emmy. Vi klubbade, åt pasta i sängen på hostelet och dansade till Kanye West.

Och så har jag åkt över till Stockholm en miljon gånger, känns det som. Som på bilden till vänster då jag flydde från uppbrottet jag var mitt uppe i för att hänga med Ida på Stockholm Music & Arts. Eller alla de diverse öliga nätter vi haft i Stockholm. Dansa till techno, gråta på caféer, kramas på morgonen.

Viktigaste händelser.

Jag flyttade hemifrån för första gången. På vårkanten bodde jag i Helsingfors ett tag, och i september skrev jag på kontraktet till min första egna hyreslägenhet. En trång etta på tjugotvå kvadrat på Styrmansgatan.

Jag och min första pojkvän valde att gå skilda vägar. Det är något livsomvälvande över att gå ur sitt första förhållande.

Hästen jag fick som trettonåring såldes vidare till Österbotten, och jag fick ta ett sista sorgefyllt farväl till honom efter fem fina år ihop. Det här inlägget skrev jag när han åkt.

Jobb/karriär.

Min mest nämnvärda karriärsmässiga framgång måste ju ändå vara festivalen jag och Otto ordnade i somras. Det var så jävla kul, att få hålla i trådarna från start till mål för ett sådant projekt. Med sponsorer, bidrag, bandbokningar, reklam, kreativt arbete och allt vad det innebär. Hint: vi har börjat jobba inför DBTS 2.0!

Jag började VJ:a! Två gigs på Indigo i slutet av året fick jag till. Det blir förhoppningsvis flera. Medverkade i en panel på Mariehamns litteraturdagar i egenskap av “bloggare”. Haha.

Men i övrigt, om jag ska vara ärlig: jag är fortfarande 18 och går på gymnasiet även fast jag kanske glömmer bort det själv ibland. Jag har inte haft ett så jävla spännande år karriärsmässigt. Jag har jobbat som servitör,  barnvaktat lite och trubadurat enstaka gång, ungefär. Det är kanske min största akilleshäl, att jag har så bråttom hela tiden, glömmer bort var i livet jag är någonstans.


Lärdomar.
Jag har nog gjort den största personliga utvecklingen i mitt liv under det här året, tror jag. Fast känns det inte lite så varje år? Att avsluta min första seriösa relation blev en viktig vändpunkt. Jag blev som singlar är mest – festsugen, kåt, euforisk, deppig. Det viktigaste jag tog med mig ur det uppbrottet var vikten av autenticitet. Att inte rucka på den man är för någon annans skull, att *inte glömma sina egna drömmar* (klyscha, jo tack). Under hösten har jag således sökt mitt eget konstnärliga uttryck, levt ganska hårt, varit förjävla dålig på att ta hand om mig själv men blivit bättre på t.ex. ångesthantering.

2016 skapade nog fler frågetecken än lärdomar, men det kändes ändå på något sätt som ett steg i rätt riktning. Tack vare att jag börjat ifrågasätta tidigare självklarheter, har jag kommit ett steg närmare mig själv. Under hösten har jag t.ex. börjat prata regelbundet med psykolog(er), och därmed fått nysta i saker som legat och skavt under ytan, hela mitt liv kanske.

Min viktigaste lärdom i december fick bli att man måste ta hand om sin kropp. Den orkar inte festa utan sömn och mat.

Nya upptäckter.
I år är året då jag blev megahooked på techno och deep house. Och året då jag började träna yoga, vilken jävla fantastisk grej. Lärde dessutom känna asmycket nytt folk: Anna, Wilma, Albin (??vi hänger ju varje dag nu för tiden), Patrik, Samuel, Philip och hela gänget från Helsingfors för att nämna några.

Mående.
Vilken jävla karusell det blev, det här året. På ett personligt plan har jag ändå sugit ut musten ur varje sekund. Gråtit när det behövts (jag är för övrigt superdålig på att gråta), festat hårt, haft mycket ångest men också mycket fina stunder, rest en hel del, träffat nya människor, blivit tryggare i mig själv (kanske?). Jag tror jag kommer sakna 2016. Kanske kommer jag sakna det mest av allt när jag är *lugn och harmonisk* med hus och barn vid 32.

Vad jag förväntar mig av 2017.
Ifjol hade jag inga nyårslöften alls. I år kändes det bra att sätta upp någon form av riktlinjer, med tanke på att jag för första gången i mitt liv ställs inför ett år jag inte har någon aning om hur kommer utvecklas. Jag blir klar med skolan i mars och går ut gymnasiet i juni. Jag vet inte ens var jag kommer bo i höst, eller vad jag kommer göra. Men jag hoppas att jag kommer utomlands en sväng och om inte, i alla fall får tummen ur och flyttar till Stockholm. Där skulle jag nog också trivas jävligt bra, tror jag. På sistone har många avlägset bekanta frågat om jag bor i Stockholm numera, eftersom jag är där så ofta. Men det gör jag ju alltså inte. Haha. Jag förväntar mig ett kreativt år, att jag kanske kommer utanför Europa och att jag inte glömmer bort mig själv i smeten.

Translation: 2016 has been a turbulent year, to say the least. I broke up with my first boy friend, I’ve been dealing with a lot of mental unstability, I moved to Helsinki for a bit during spring, I moved out of my parents’ house and I’ve been traveling a lot. In May I spent one week on the French countryside with my ex – visiting local wineyards, walking miles after miles, picnicking in the fields. In June me, my best friend Ida and our boyfriends at the time went on a roadtrip. We visited Skagen (Denmark), Aarhus (Denmark), Hamburg, Copenhagen and the cottage of Ida’s grandparents on the Swedish countryside. 

All year I worked on arranging a festival with my friend Otto, which took place in July. It was such an experience, getting to lead that kind of project from scratch. I also started VJ:ing and was part of a panel during the literature festival in Mariehamn (where I live) as a “blogger”.

2016 taught me the value of *being true to yourself* and also made me better at dealing with anxiety and feelings overall. I started questioning a lot of things, which didn’t lead to answers but at least made me get one step closer to myself. I started going to two psychiatrists and thereby got to dig deep in stuff that’s been lying under the surface for years, maybe for whole my life. I think I will look back at 2016 with nostalgia. At least I can say that I’ve sucked the shit out of every moment. I’ve been living, somehow.

And for 2017, I hope you will bring a lot of new experiences. I hope this will be a creative year. That I will travel around, maybe move abroad or get away from Europe for a while.

Last week through my Iphone

Jag har inte varit så jävla party den senaste veckan. Har haft mycket ångest och började t.ex. gråta igår när jag gjorde yoga, what the actual fuck liksom haha. Men jag har haft finbesök från Helsingfors i form av mina bästa barndomsvänner Stella och Richard och deras emi-fucking-nenta kompis Rebecka. Jag har skrattiga vänner i alla fall, det har fått konstateras ett flertal gånger den här veckan. Gulliga.

Det var ju nyår och så. Dagen före VJ:ade jag på Indigo med Turbo Disco, iklädd nät all the way (hört att det är coolt hos kidsen i dagarna). Dagen efter brunchade jag med Norah, Anna, Stella och Wilma. På nyårsafton var jag sjuk och vi åt trerätters i min och Albins trånga lägenhet på Styrmansgatan.

Annars har utomhustemperaturen inte bjudit in till något annat än gos under täcket på sistone. Jag har sett mycket bra film i veckan: Blue Valentine, Zodiac, The Virgin Suicides. Där får ni dagens tips från mig.

Hur blir man lycklig med sig själv? Tips mottages tacksamt.

Translation: I’ve been a mental wreck lately. Yesterday I started crying for no reason at all while doing yoga. Haha. What the fuck. It’s not all complaints though – my childhood friends from Helsinki visited last week and we had loads of fun even though it’s really freezing outside. And also, movie tips of the week: Blue Valentine, Zodiac and the Virgin Suicides. Xx.